Bräckligt fin. Spretig och allt.

 
Kuskar runt igen. Inget tydligt mål och helt utan riktining. Lämnat Malmö för Göteborg och lämnar Göteborg för en sommar i hemstan. Mellanlandar i Norrköping. Ett verkligt Rom för sitt namn. Medan asfalten steks under skosulorna längtar jag till ett timmrat hem, som snart blir av. 

Får höra att jag är modig. Ibland eljset, kallas skör och bräckligt fin. Stark. Gör mitt bästa för att omfamna hela spretigheten. Men visst, det är svårt. Men det finns inget annat att göra än att älska det svårälskade. 

Avbryts. Från ingenstans ringer du mig. Inte trodde jag du var en sån som patar i telefon inte. Tror jag bubblar fram ett hallå samtidigt som jag skrattar, nervöst. För vad kan jag om sånt här? Bräckligt fin. Spretig och allt. 
 
 
Allmänt | Robin Paulonen, paulonen, robin |
Upp