Kom ihåg Anne Frank, 14 år.

 
 

Sverigedemokraten Per Olsson från Oskarshamn delar en bild på Anne Frank i en photoshoppad tröja. På den står ’Coolest jew in the shower room’. När Olsson delar den är det inte bara fruktansvärt rått och vidrigt uttalande där ett barn vanhelgas, det är också ett faktafel. Anne var 14 år när hon dog i Bergen-Belsen. Anne dog inte i en gaskammare förklädd till dusch. Hon dog svårt sjuk, två dagar efter sin systers död. Ensam. Anne var 1 av över 70 000 människor som mötte ett kallt och grymt öde i Bergen-Belsen. Jag spände varje muskel, rasande.

Så när jag såg Jimmie Åkessons valplakat uppspikat var det så enkelt. Jag gick över gatan. Tog upp pennan och skrev på SDs valaffisch; Kom ihåg Anne Frank, 14 år. På caféet mittemot höjer två kvinnor rösterna, säger: det där måste vara kriminell det han gör? Få honom att sluta!

Jag klarar inte av att vara tyst samtidigt som jag inte orkar lyssna mer. Orkar inte höra på Per Olssons vanhelgande. Eller hur kollegor på jobbet maler på om hur invandring förstör Sverige. Ett Sverige som inte längre ger ut permanenta uppehållstillstånd. Eller Moderaternas Ulf Kristerssons förfärliga tolkning av ordet integration. Jag vill inte slå på radion och höra hur jag inte borde få ha rätten att gifta mig, eller bilda familj enligt SD och KD. Eller Nordiska Motståndsrörelsens snack om att jag är äcklig ohyra och borde krossas. Eller Alternativ för Sveriges iver att få göra sig av med mig och hela min familj. Jag är rädd och arg.

Upp